Vad är bäst, vampyrer eller zombier? Den frågan har den skrivande delen av mänskligheten ställt sig i hundratals år. Vampyrer är ju helt klart mest användbara som levande döda, för medan vampyrerna kan föra sig (nåja) i sociala sammanhang står zombierna mest och brölar med trasiga kläder och luktande munnar. Inte speciellt charmigt. Jag har precis läst ungdomsboken De vassa tändernas skog av Carrie Ryan, där det inte förekommer några större människa-zombie-interaktioner, utan där zombiernas roll är att stå utanför ett stängsel i den unga tjejen Marys by och hungrigt krafsa efter mänskligt kött.
Mary har aldrig varit utanför den lilla byn, och vet heller inte om det över huvud taget finns något utanför byn än just zombier och skog. Men det ska hon snart bli varse. Mitt under en personlig kris, där Mary tvingats till ett liv i celibat för att inte bli bortgift till sin älskades bror, rämnar plötsligt stängslet och byn översvämmas av zombier. Härifrån finns det många frågor som behöver få svar: finns det en värld utanför skogen, kommer Mary någonsin att få vara med sin älskade Travis och finns Marys föräldrar bland gänget av zombier? Och hur gör man om någon man älskar blir biten och inom ett par dagar kommer att förvandlas till zombie såvida man inte, så att säga, gör sig av med personen innan det är försent?
De vassa tändernas skog är den första boken i en trilogi att bli översatt (där filmrättigheterna redan är köpta), så se fram emot fler hungriga zombier om ni gillar den!
