In your head, in your head / zombie, zombie, zombie

Vad är bäst, vampyrer eller zombier? Den frågan har den skrivande delen av mänskligheten ställt sig i hundratals år. Vampyrer är ju helt klart mest användbara som levande döda, för medan vampyrerna kan föra sig (nåja) i sociala sammanhang står zombierna mest och brölar med trasiga kläder och luktande munnar. Inte speciellt charmigt. Jag har precis läst ungdomsboken De vassa tändernas skog av Carrie Ryan, där det inte förekommer några större människa-zombie-interaktioner, utan där zombiernas roll är att stå utanför ett stängsel i den unga tjejen Marys by och hungrigt krafsa efter mänskligt kött.

Mary har aldrig varit utanför den lilla byn, och vet heller inte om det över huvud taget finns något utanför byn än just zombier och skog. Men det ska hon snart bli varse. Mitt under en personlig kris, där Mary tvingats till ett liv i celibat för att inte bli bortgift till sin älskades bror, rämnar plötsligt stängslet och byn översvämmas av zombier. Härifrån finns det många frågor som behöver få svar: finns det en värld utanför skogen, kommer Mary någonsin att få vara med sin älskade Travis och finns Marys föräldrar bland gänget av zombier? Och hur gör man om någon man älskar blir biten och inom ett par dagar kommer att förvandlas till zombie såvida man inte, så att säga, gör sig av med personen innan det är försent?

De vassa tändernas skog är den första boken i en trilogi att bli översatt (där filmrättigheterna redan är köpta), så se fram emot fler hungriga zombier om ni gillar den!

Hundra år av ensamhet

Sista kända fotot på August Strindberg. Taget på Drottninggatan i Stockholm april 1912. 

Idag måndag 14 maj är det 100 år sedan August Strindberg dog. Även om vi redan skrivit om författaren i ett tidigare inlägg tänkte jag bara flika in ett par saker. Det första är att det på Litteraturbanken finns en mängd titlar av Strindberg i epub-format – detta innebär att du kan ladda ner och läsa dem i din iPhone, din Android eller på din läsplatta. Eftersom Strindbergs verk inte länge skyddas av upphovsrättslagen är böckerna helt gratis att ladda ner.

För det andra vill jag berätta att det runt om i Stockholm finns något som kallas litterära skyltar. Skyltarna är framtagna av Stockholms kulturförvaltning och Stockholms stadsbibliotek, och syftat är att framhäva Stockholmsskildringar i litteraturen genom att presentera ett citat på en Stockholmsplats som skildrats i litteraturen. Först ut som litterär skylt, 1992, var ett utdrag ur Strindbergs Röda rummet, och platsen för den är givetvis Mosebacke. Två år senare tillkom en Strindberg-skylt vid Observatorielunden med ett citat ut Tjänstekvinnans son.

Är man fasligt sugen på att besöka skyltarna har jag märkt ut dem på en karta.

August Strindberg

 

Den 14 maj 1912 dog August Strindberg, 63 år gammal. Hundra år senare är August Strindberg mer levande än någonsin. Under hela 2012 uppmärksammas författaren överallt i landet.

I vårt bibliotek har vi gjort en utställning med många av våra Strindbergsböcker. Självklart har vi hans första och kanske mest kända roman Röda rummet – i flera versioner: vanlig bok, ljudbok och som serieroman. I vårt magasin fanns också Perspektiv på Röda rummet där ett tiotal litteraturforskare och kulturskribenter analyserar både boken och den då (1971) aktuella filmatiseringen!

Ytterligare ett par av hans böcker finns både som tryckt text och som ljudböcker: Giftas och Hemsöborna. Den senare finns även i lättläst version.

Av Strindbergs dramatik har vi förstås många av de mest kända som Dödsdansen och Fröken Julie, men dessutom ett par mindre bekanta: Abu Casems tofflor och Stora landsvägen.

Strindberg är även känd som brevskrivare och vi har några samlingar, t.ex. Min eld är den största : Brev 1858-1912 och Breven till Harriet Bosse.

Dikter skrev han också. Enligt baksidestexten rymmer Ordalek och småkonst och annan 1900-talslyrik ”några av den svenska lyriska diktningens höjdpunkter”.

Många har skrivit om Strindberg. Vi har bl.a. biografierna av Brandell, Lagercrantz och Myrdal. Hans egen självbiografi Tjänstekvinnans son finns förstås och andra böcker som han skrivit om sig själv, t.ex. ”Jag är en djefla man som kan göra många konster” : August Strindberg om sig själv, medmänniskor och omvärld : citat.

Strindbergs syn på kvinnor är välkänd. I boken Ja, må han leva! 22 kvinnor om August Strindberg ger kvinnor från olika delar av världen sin syn på honom.

Ett par riktiga kuriosaböcker är också värda att nämnas: Vestman på Nedergårdsön och andra gubbar innehåller skärgårdsskildringar med illustrationer av Strindberg själv, men också av Albert Engström. På geografihyllan i magasinet hittade jag hans Bland franska bönder : subjektiva reseskildringar.

När jag söker på August Strindberg i vår katalog får jag veta att jag kan läsa om honom i många vitt skilda böcker bl.a. Barndomens återkomst : en psykoanalytisk och litterär studie av Clarence Crafoord som handlar om Marcel Proust, Strindberg och Selma Lagerlöf. I Kymendö : Strindbergs Hemsö av Karin Lindeberg och Britt-Marie Utter Wahlström kan man läsa om hans älskade skärgårdsö och i Från mjältbrand till Che Guevara : nedslag i medicinhistorien av Magnus Carlsson finns ett kapitel om Strindbergs sista tid.

Om konstnären August Strindberg har vi ingen hel bok, men han finns nämnd i ett par av våra konstnärslexikon. I boken Författare klottrar finns han dock med. Där finns bl.a. självporträtt som han tecknat i brev till olika vänner.

Välkomna in och låna!

Mer info om Strindbergsåret här.

De som går igen

Det finns böcker om vampyrer. Och så finns det böcker om vampyrer. Och böcker om vampyrer.
Även om legenden om vampyrer frodats i sydösteuropeiska länder i flera hundra år var Bram Stokers Dracula (från 1897) den första vampyrromanen. Anne Rice introducerade 1976, i och med Interview with the Vampire (En vampyrs bekännelse), den nya vampyren som kunde vara lika mycket hjälte och älskare som monster. Rice vampyr har helt klart legat till grund för de senare årens vampyrtrend med Stephanie Meyers Twilight-böcker i bräschen.

Själv har jag nyligen läst vampyrromanen De som går igen av Marcus Sedgwick som tagit tillbaka vampyrerna till sitt ursprung: 1600-talets Rumänien. Den handlar om Tomas och sonen Peter som flyttar till en enslig stuga i byn Chust. De har flyttat runt i hela sitt liv, och Peter vet inte riktigt varför. Far och son har dålig kontakt och pratar inte så mycket med varandra. Tomas är en mycket hemlighetsfull man, han dricker för mycket brännvin och Peter förstår inte alls varför fadern gräver en vallgrav runt det nya huset eller vad det är för mystisk låda han bär med sig. Men det ska visa sig.

Människorna i staden Chust är fulla av berättelser och myter, och i utkanten sitter ett följe romer och sjunger en folkvisa som heter Mioritan. Samma, symboliskt laddade, visa hör Peter oroväckande nog också i sina drömmar. Efter en tid börjar människor mystiskt att dö på stadens gator, och det skvallras om att de döda går igen om natten. Trots att Peter vet bättre än att lita på vidskepelse går vampyrerna snart inte att förneka. Tillsammans med en av de romska flickorna tvingas Peter kämpa mot de levande döda, och han förstår till slut att den alkoholiserade fadern fortfarande har en stor roll att spela.

Boken är väldigt välskriven, och Sedgwick vet precis hur han ska lägga upp historien. Berättelsen är lätt att läsa, och att boken är skriven i kapitelform underlättar läsningen. Det läskiga elementen i boken beror inte på de dödas närvaro, utan snarare frånvaron av deras närvaro. En vampyr i ögonvrån är uppenbarligen otäckare än en hemma på flickrummet. De som går igen är en lagom läskig berättelse om en pojke och hans far, om oglamorösa vampyrer, om ära, rädsla och vidskepelse.

Vad gör man när man kastar ut barnet med badvattnet?
Vad innebär det att Hinter schwedischen Gardinen sitzen (sitta bakom svenska gardiner)?
Och varför säger man Put lipstick on a pig?
 

Såna här och liknande frågor sitter väl de flesta sunda individer och funderar kring? Även om det finns mycket bra på nätet om uttryck och idiom (själv brukar jag använda mig av Wikipedias många listor när jag ska ha sån här information till mitt högst personliga nöje) skulle jag vilja tipsa alla som är lite språkintresserade att ta en titt på vår språkavdelning. Den är hopplöst glesbesökt!

Vi har både ordböcker, böcker med fasta uttryck (idiom), grammatiska och etymologiska (var orden härstammar från) böcker på en rad olika språk, bland annat arabiska, isländska, ryska, romani, persiska, hebreiska, turkiska och många fler.

Och uttrycken då? Jo när man kastar ut barnet med badvattnet kastar man ut något som är bra (barnet) i och med att man gör sig av med något dåligt (badvattnet). Att sitta bakom svenska gardiner i Tyskland innebär helt enkelt att man sitter i fängelse. Bakgrunden till detta uttryck sägs vara att de tyska fängelsernas galler förr i tiden var gjorda av svenskt stål. Och uttrycket att måla läppstift på en gris används för att beskriva att man visserligen kan försöka förändra ytan på något men att det inte kommer att förändra något väsentligt (grisen kommer fortfarande att vara en gris).

Ett sedellärande inlägg

Numismatik, vet ni vad det är? Det är läran om mynt och besläktade ting som sedlar, polletter och medaljer. (Kom ihåg det, det kan ju komma på högskoleprovet.) Detta är givetvis tråkigare än derivatans definition och jordabalken tillsammans. Eller? Kanske inte.

Källa: Riksbanken

Härom veckan meddelade riksbanken att Göran Österlunds bidrag ”Kulturresan” blev vinnare i den tävling som gick ut på att utse motiv och tema på Sveriges nya sedlar. I samband med detta ordnade vi en liten utställning här på biblioteket, med de nya sedlarna och böcker om personerna på bilderna. Många elever har stannat upp och pratat om sedlarna, och vi på biblioteket har inte kunnat undgå att tjuvlyssna lite då och då. Av samtalen att döma känner elever på gymnasiet igen Astrid Lindgren, Greta Garbo, Ingmar Bergman och i bästa fall Dag Hammarskjöld. Birgit Nilsson känner ingen till, och det kanske inte är så konstigt, för inte ens här på biblioteket har vi något om henne förutom ett operauppslagsverk. Få känner igen nationalskalden Evert Taube, och här kommer jag att tänka på något som jag en gång hörde Håkan Hellström säga, att om man måste förklara vem Evert Taube är, då är det på väg utför med det här landet.

Är ni sugna på att kolla upp dessa (och andra) kulturpersonligheter kan jag rekommendera ett besök på vår hemsidas samling länkar. Klickar man här kommer man direkt till kultur-länkarna. Utöver det har vi förstås utmärkta böcker av och om Astrid Lindgren, Ingmar Bergman, Dag Hammarskjöld och Evert Taube.

Nya böcker i april

Redan maj! Denna vårmånad är nog välkommen av de flesta, särskilt eftersom april visade sig vara en av de kallaste aprilmånaderna på länge. Det verkar vi ha drabbats av på biblioteket, för när jag skulle ta fram listan på de böcker vi köpte in i april visade den sig att den var ovanligt kort. Men, kvantitet är ju ingenting utan kvalitet, och jag tycker att vi trots allt köpte in många spännande titlar.

Staden utan kvinnor av Madeleine Hessérus är en dystopi som jämförts med Karin Boyes klassiska Kallocain. Den utspelar sig i ett framtida Stockholm där män och kvinnor lever på olika sidor av en stor mur, och skildrar kärlekslöshet och ensamhet. Som alla goda framtidsskildringar visar den på brister i vårt samhälle just nu, och varnar för dess mest skrämmande konsekvenser.

Rebecka Bohlin har skrivit boken De osynliga : om Europas fattiga arbetarklass, som handlar om dem – främst migranter och ofta kvinnor – som reser runt i EU och arbetar på så kallade låglönejobb. Dessa personer hamnar på serviceyrken där de slåss för jobb som de knappt kan leva på. Både politikerna och facket står rådlösa inför denna situation i den fria rörlighetens spår.

Nu börjar böckerna om förra årets revolutioner i arabvärlden komma. Egyptiern Wael Ghonim är 30-åringen som startade ett Facebook-upprop mot säkerhetstjänsten som dödat en ung landsman, och vars initiativ slutade i protesterna på Tahir-toget och president Mubaraks avgång. Boken Revolution 2.0 : folkets makt är större än människorna vid makten handlar om upproret, Wael själv och hur hans arbete vid Google underlättade kanpen för demokrati.

Dessa böcker, och 17 till, hittar ni bland nya böcker i april. Gamla listor kan man hitta under boktips-fliken i menyn.